Det kan behöva tas till olika metoder beroende på hur stort problemet är och hur huset är utformat. Man behöver dels se till att täta råttornas ingångsvägar, dels bekämpa dem genom olika typer av fällor eller betesstationer.
Fakta om råttor
Brunråttan är den vanligaste arten vi har i Sverige, svartråttan däremot är mer ovanlig. En råtta kan bli upp till 25 cm lång utan svansen inräknad som brukar vara 17-20 cm lång bara den. Vid dryga två månaders ålder blir råttan könsmogen och en hona får ca 3-6 kullar om året med 6-12 ungar i varje. En hona är normalt dräktig i 24-25 dagar. I ett experiment med en hona och en hane blev ca 800 nya individer till på ett år. Råttor är allätare men föredrar feta produkter. Medellivslängden i det vilda ligger på ungefär 6 månader. Sorkfeber, harpest och leptospiros (zoonos) är exempel på sjukdomar som råttor kan bära med sig.
Vart finns det råttor?
Råttor rör sig i lodräta utrymmen och påträffas oftast utomhus i marken, under byggnader eller i avloppssystem. De söker sig ofta in i byggnader och en springa på 13 mm räcker för att de ska tas sig in. Råttor är dessutom duktiga klättrare och kan hoppa upp till 1,5 m.
Så vet du om du har råttor
Vanliga spår av råttor är deras hål i marken och tydliga gnagmärken på till exempel dörrkarmar eller portar. Ett annat tydligt tecken på förekomst av råttor är dålig lukt. Råttornas spillning påminner om olivkärnor och de har i stor utsträckning bestämda platser de lämnar sin spillning på, gärna på platser där de får vara ostörda som exempelvis källare.
Hur går en sanering av råttor till?
Med förebyggande åtgärder kommer man långt, men vid större problem med råttor så kan man ibland även behöva sanera mot dem. Det finns olika sätt att göra det på och man ska prova de olika sätten i en viss ordning:
- Byggnadstekniska åtgärder såsom tätning och reparation av dörrlister.
- Mekanisk sanering med exempelvis slagfällor, fällorna ska då placeras där råttorna rör sig.
- Kemisk sanering med rodenticider (råttgift).
Att tänka på inför råttbekämpning
Observera håligheter i din bostad som kan vara ingångar för råttorna. Det är också bra att försöka notera hur råttorna rör sig i huset. Förbered tillgång till eventuella kulvertar, krypgrund och liknande så att skadedjursbekämparna kommer åt. Se över städning och sophantering. Delge övrig information som kan vara av intresse för skadedjursbekämparna såsom renoveringar och avluftningar. De behöver även veta om det finns barn eller husdjur i huset så att eventuellt gift placeras ut på ett säkert sätt med hänsyn till dem.
Så undviker du råttor:
- Se över rörgenomföringar så de är täta.
- Kontrollera att kapade rör är plomberade ordentligt.
- Avloppsbrunnar ska ha ordentligt fastsatta galler utan för stora hål, gärna av metall.
- Dörrar måste vara täta, kontrollera att eventuella släp- och borstlister är intakta.
- Husfasaden måste vara fri från hål och sprickor, om så finns kan vi hjälpa dig att täta dem
- Tänk på att hålla snyggt och rent vid sopkärl
- Undvik vegetation i nära anslutning till husfasader
- Mata ej fåglar där du vill hålla råttorna borta
- Håll god ordning och undvik högar av bråte både ute och inne
Lämpliga bekämpningsmetoder: mekaniska fällor, burar, råttstopp i form av automatiska fällor eller speciellt anpassade avloppsrör.
Observera att ovanstående endast är rådgivande information. Har du avtal eller försäkring via oss framgår det av avtalsdokumenten eller försäkringsbrevet vad som ingår.
Vill du bli av med råttor? Kontakta oss!
Vanliga frågor och svar
Råttor är skygga och oftast aktiva när det är mörkt.
Året runt. En könsmogen råtta kan få tre till sex kullar om året, med vanligtvis 6–8 ungar i varje kull, men det kan förekomma kullar med 10–12 ungar.
Är det ett mindre angrepp kan man försöka bli av med dem genom att täta håligheter i fastigheten som drabbats. Man kan även komplettera med slagfällor. Är angreppet av svårare karaktär rekommenderas hjälp av en professionell saneringsfirma.